Så besviken!
Nä då.. man tror liksom att skiten ska dö ut men så fan heller!!! Jag är så sjukt trött på att bli påhoppad så att jag snart packar mina saker och flyttar till en annan stad... en ny stad där ingen vet vem jag är och börjar om!!
Jag är tydligen en så vidrig människa att jag inte är värd ett jävla skit! Att mina känslor finns är inget som är viktigt. Man skriker saker och behandlar mig så att jag känner mig som en blöt fläck på backen. Jag har åxå en gräns för hur mycket jag klarar av att höra och när man redan ligger ner så tycker jag att det är fult att sparka på mig! Varför är frågan... är jag så vidrig som person att jag inte är värd mer?
Inte riktigt så kul...
Jag är tydligen en så vidrig människa att jag inte är värd ett jävla skit! Att mina känslor finns är inget som är viktigt. Man skriker saker och behandlar mig så att jag känner mig som en blöt fläck på backen. Jag har åxå en gräns för hur mycket jag klarar av att höra och när man redan ligger ner så tycker jag att det är fult att sparka på mig! Varför är frågan... är jag så vidrig som person att jag inte är värd mer?
Inte riktigt så kul...
Ursäktar min frånvaro
Nu var det ett tag sedan som jag skrev... sorry! Massa skoj har jag hunnit med och i korthet kan detta presenteras enligt följande:
Najs middag me "brorsan".
Min "kylskåpsSally" är uppdaterad och hämtad.
Min fina Leo har blivit storebror till en söt liten Anton.
Grillat med Maggan mfl.
Fikat hos Tess med familj och fått massa bra råttgrejer+tidningar (TACK!).
Varit på IKEA med ungarna.
Matat stooora fiskar på Berras.
Målat naglarna.
Fått en skitfin morsdag!
Råttmys!
Idag blir det middag i Södertälje :-)
Puss!
Tjing tjing!
